Nita vecka 18
Författare: Nita (info@nita.uu.se)
Datum: tor apr 29 2004 - 11:51:07 CEST
Nästa brev: Nita: "Nita vecka 19"
Nita vecka 18
*Två workshoppar om tjänstedesign
*Krönika: Mjukvarupatent eller inte? Av Anders Hektor och Erik
Borälv
*Motion om att förhindra patenträtt på mjukvara avslås i avvaktan på
arbetet i EU
*Pekare:
*
IT-politik
*
Användbarhet
*
IT-användning
*
IT-säkerhet
*
Offentlig e-förvaltning
*
Övrigt
_______________________________________
*Två workshoppar om tjänstedesign
Nita har varit inblandad i två workshoppar om tjänstedesign under
april månad. Båda dessa kommer vi att rapportera om mer utförligt senare,
men här kommer de i korta sammanfattningar.
1-2 april hade Nita en definitonsworkshop om tjänstedesign med
underrubrik: Fågel eller fisk?
Workshopen genomfördes under två halvdagar med 25 forskare,
formgivare, verksamhetsansvariga och affärsutvecklare.
Fokus för diskussionen var om begreppet tjänstedesign döljer något
genuint gemensamt och skrå-övergripande, eller om det bara verkar så. Tre
grupparbeten mynnade ut i presentationer av "Tjänstedesign AB":
beskrivningar av hur ett tänkt företag med tjänstedesign som
bärande affärsidé ser ut, bedriver sin verksamhet och levererar
produkter.
Ambjörn Naeve, professor på KTH, dokumenterade och drev processen för att
fånga in och fördjupa ord och begrepp.
Resultatet håller nu på att sammanställas för publicering på en semantisk
web.
Workshopen dokumenterades också mer "naturalistiskt" i löpande
text och hela arbetet, tillsammans med intervjuer som Nita genomförde
före workshopen, kommer att resultera i ett idédokument som publiceras av
Nita.
Som avslutning gjordes några påståenden om tjänstedesign och auditoriet
fick med handuppräckning hålla med eller hålla emot. Resultatet kan du se
nedan och det visar både en positiv bredd och en kvardröjande tveksamhet
kring begreppet tjänstedesign. Det återstår arbete att göra för att
förtydliga hur tjänstedesign kan komma till praktisk nytta och samtliga
deltagare ville träffas igen om sex månader.
Påståenden:
"Tjänstedesign omfattar både prylar och tjänster." 18 svarade
ja, 2 svarade nej.
"Tjänstedesign är något annat än enbart "god"
design." 9 svarade ja, 0 nej, 11 vill inte ge ett ja/nej-svar.
"Tjänstedesign är process snarare än
kompetensområde/kunskapsfält." 13 svarade ja, 0 nej, 10 ville varken
ge ett ja/nej-svar.
"Tjänstedesign är inte detsamma som
tjänsteutveckling/tjänstekonstruktion." 15 svarade ja, 1 nej, 4 vill
inte ge ett ja/nej-svar.
"Är tjänstedesign gammalt vin i nya buteljer?" 7 svarade ja, 8
nej och 7 personer ville inte ge vare sig ett ja eller
nej-svar.
19 April anordnades en workshop och nätverksbildande för digital
tjänstedesign
Några medlemmar i nätverket för tjänstedesign organiserade en
workshop om tjänstedesign för att följa upp den workshop som
IT-Kommissionen höll i mars 2003. Syftet var att samla in intresserade
individer till ett nätverk för att främja digital tjänstedesign. Till
skillnad från den ovanstående var ämnet för denna workshop alltså
specifikt tjänstedesign i digitala miljöer.
Drygt 100 personer anmälde sitt intresse och under workshopen varvades
diskussioner om nätverkets form och innehåll med presentationer av Lena
Glennert ,RFV, Bo Melin, Innovaform och Stefan Hedlund från
Konsumentverket. Dokumentation från workshopen kommer snart att finnas på
Nitas hemsida. Är du också intresserad av att vara med kan du anmäla dig
till lena.herulf@nita.uu.se
_______________________________________
*Krönika: Mjukvarupatent eller inte?
Av Anders Hektor och Erik Borälv
EFF,The Electronic Frontier Foundation, en organisation med
"Defending Freedom in the Digital World" som underrubrik,
lanserar i dagarna the New Patent Busting Campaign, en kampanj för att
motverka dåliga patent och i maj fattar EU-Kommissionen beslut om
lagstiftning. Mjukvarupatentets vara eller icke vara har diskuterats
tidigare här i Nitas nyhetsbrev vecka 7 och 8, 2004. De aktuella
händelserna har återigen lett till en mejldebatt mellan Anders Hektor och
Erik Borälv, en glödande patentmotståndare som skickade följande tips
till Nita:
EFF: The Electronic Frontier Foundation launched a campaign on Monday
to combat the chilling effects bad patents have on public and consumer
interests.The ten patents initially cited as problematic by the EFF
Patent Busting Project are: one-click online shopping, online shopping
carts, hyperlinking, video streaming, internationalizing domain names,
pop-up windows, targeted banner ads, paying with a credit card online,
framed browsing, and affiliate linking.
http://www.eff.org/Patent/
Anders: Hej Erik, Tack för peket.
Jag saknar precision i debatten om mjukvarupatent. Problemet, så som jag
ser det, är inte mjukvarupatent i sig utan de krav man ställer på
patenterbarhet och, som det verkar, handläggningen av patentärenden.
Slapp handläggning och liberala krav på patenterbarhet verkar vara en
orsak till galna resultat men det belyses sällan i debatten. EFFs kampanj
verkar vara saklig och den behövs. Projektet är en hälsosam motpol till
det allmänna patentmotståndet som oftast bara säger "nej",
vilket jag tror motverkar sitt syfte eftersom patentförespråkarna då kan
avfärda dem som okunniga bakåtsträvare och storföretags-hatare.
/Anders
Erik: "Slapp handläggning och liberala krav på
patenterbarhet verkar vara en orsak till galna resultat men det belyses
sällan i debatten."
Jo, det är ju så i rätt många fall. Dessa fall borde gå rätta till,
även om det verkar vara en komplex process i USA. Dock, jag är inte så
bekymrad över de felaktiga patenten som jag också tror går att överklaga.
Tim O'Reilly (äger förlaget O'Reilly om jag fattat saken rätt) startade
för ett tag sedan ett projekt där stor belöning betalades ut till den som
kunde bevisa att Amazons 1-click inte var ett juste patent. Han säger sig
ha mycket klara bevis för att det är så.
http://www.oreilly.com/pub/a/oreilly/ask_tim/2003/bountyquest_1003.html
Det som saknas i patentfrågan är en belysning hur patent är tänkta
att fungera i praktiken. Anledningen till att många i Open
Source-rörelsen är så emot patent är att de ser sitt arbetsområde
försvinna och förvandlas till något annat. Det är inte säkert att det
kommer finnas någon utveckling av datorprogram i förlängningen, i den
meningen vi känner det idag. Med stora områden inmutade så blir
systemutveckling en juridisk fråga och det som behövs är inte utvecklare
utan jurister. En annan möjlig källa till utvecklarnas upprördhet är att
de är utsedda förlorare från början: patent är juridiskt komplexa system
och införandet av IT-patent drivs inom juridiska ramar av
jurister.
Storbolag klarar många patentproblem rätt bra då de har tillgång till
jurister men också för att de kan byta patentportföljer med varann på
generell nivå. Systemutveckling på personlig basis blir svårare skulle
jag misstänka. Fast, jag skulle vilja ha den aspekten belyst av någon som
vet mer. Detta stod en artikel i ComputerSweden 21/4 om IT-patent i
EU:
"Chefen för Nokias patentavdelning, Tim Frain, anser att det här
är ett icke-problem eftersom mjukvarupatent de facto funnits i 25 år och
inte vållat några problem, i och med det europeiska patentverkets praxis
att bevilja patent för datorrelaterade uppfinningar.
- Allt direktivet gör är att det harmoniserar vad som redan finns i alla
de nationella lagstiftningarna, det syftar inte till att förändra
någonting, säger Tim Frain, som menar att det här är något
patentmotståndarna inte tar hänsyn till.
- Problemet är mer en fråga om rädsla. Om du ser till dem som är
motståndare till patent så är de inte några patentanvändare. Öppen
källkod-folket behöver som regel inga patent, men ändå säger man
"patenten kommer, och storföretag som Microsoft och Nokia kommer
att använda dem för att krossa oss". Men det är fel. Nokia skulle
aldrig använda patent för att krossa ett litet företag. Varför skulle ett
stort rikt företag stämma ett litet företag utan pengar, undrar Tim
Frain."
Det som står här, och det är mycket tydligt när han säger "Om du
ser till dem som är motståndare till patent så är de inte några
patentanvändare" vilket är helt korrekt. De som har patent är klart
positiva till patent, resten (något överdrivet) är emot. Argumentet
saknar betydelse och mening i sakfrågan, det blir som att säga att det är
bara de som saknar dryck som blir törstiga.
Det är nästan ett utslag av ondska (olustigt begrepp numera) att i det
sammanhanget säga "Nokia skulle aldrig använda patent för att krossa
ett litet företag". Uttalandet är allvarligare än den vanliga
rökridån avsedd för att släta över. Det är dumt och synnerligen
osant.
Om Nokia inte är intresserat att använda patent för detta så borde Nokia
ge formella tillstånd till alla små företag här och nu. På papper. Allt
annat är enbart till att förvirra och just skapa den rädsla som de själva
som patentägare så lätt avfärdar.
Naturligtvis så kommer inte Nokia att utnyttja sin rätt så länge ingen
kommersiell användning finns av deras uppfinningar. Finns det någon som
tror att Nokia inte skulle utnyttja sin rätt om deras uppfinningar blev
en framgång?
Man skulle vilja att någon kunnig och trovärdig jurist kunde förklara hur
patent kommer fungera inom IT. Inte på kort sikt utan på längre sikt då
ett stort antal patent finns. Bakom idéen med patent ligger ju en
förhoppning om att ett stärkt skydd för IT-patent ska driva fram fler
uppfinningar och därigenom skapa mer värde. Detta i sin tur betyder att
antalet patent måste öka stort.
Det är väl här jag personligen finner idéen med patent svår att begripa
och tycka om. Om de flesta lösningarna inom systemutveckling är skyddade
så borde det innebära att jag som utvecklare inte kan utveckla speciellt
fritt. Riktigt hur begränsande detta skulle kunna bli vore intressant att
veta.
Erik: "Projektet är en hälsosam motpol till det allmänna
patentmotståndet som oftast bara säger "nej", vilket jag tror
motverkar sitt syfte eftersom patentförespråkarna då kan avfärda dem som
okunniga bakåtsträvare och storföretags-hatare."
Sant. Det borde gå att objektivt ta fram för- och nackdelar med
patent för att sedan på egen hand kunna värdera argumenten. Det tenderar
ofta att bli väldigt förutsägbart idag när man diskuterar patent,
beroende på vem man talar med.
Anders: Patent har länge skyddat innovatörer, skapat grund för små
tillväxtföretag som kunnat växa sig stora. Varför skulle det inte fungera
i den digitala världen?
Erik: Kanske det bottnar i någon slags ideologi till slut?
Möjligen är det så att de (inklusive mig då) som är emot patent inte
gillar tanken att någon idé eller lösning kan vara skyddad till den grad
att jag personligen är förbjuden att fritt använda mig av den. Det som
ställer till det är att saker vi diskuterar är abstrakta, dvs patenten
gäller lösningar som inte nödvändigtvis är fysiska. Det känns ovant att
någon idé kan vara skyddad.
Det finns definitivt en ideologisk skiljelinje mellan synen på hur
konkurrens ska fungera. Företag vill naturligtvis kunna agera skyddat med
patent i hand då det ger dom möjligthet att växa och utveckla produkter
utan risker. Open Source-anhängare är av helt motsatt åsikt, att bäst
konkurrens är då lösningen är fri att använda för olika produkter.
_____________________________________
*Motion om att förhindra patenträtt på mjukvara avslås i avvaktan på
arbetet i EU
Anders Hektor har klippt från utskottets förslag till riksdagsbeslut:
KLIPP
Sven Bergström m.fl. (c) framhåller i motion T474 att det är olyckligt
att EU blivit drivande i fråga om patenträtt på mjukvara. Enligt
motionärerna innebär ett mjukvarupatent ett slags praktiskt tankeförbud,
då det med nödvändighet kommer att omfatta också ganska enkla lösningar.
Motionärerna menar att det bidrar till att befästa den utveckling mot
monopolsituationer som redan nu i alltför stor utsträckning präglar
mjukvarumarknaden. Det ligger en stor fara i en utveckling där
patenträtten alltmer blir storföretagens rätt mot de enskilda
innovatörerna och de entreprenörer som är basen för framtida tillväxt och
välstånd. I motionen begärs ett tillkännagivande som syftar till att
undanröja möjligheten till patent på mjukvara
KLIPP
Anders kommentar: På EU-nivå har Konkurrensrådet utarbetat ett förslag
som presenterats för EU-Kommissionen. Kommissionen hade massor med
ändringsförslag och skickade tillbaka uppgiften till rådet. I Maj månad
skall nu Konkurrensrådet fatta beslut om en gemensam ståndpunkt.
KLIPP
Förenklat kan sägas att (förslaget) innebär att systemprogram och andra
program som behövs för själva datorns funktion kommer att kunna
patenteras med stöd av direktivet, medan andra applikationer, som
ordbehandlingsprogram eller e-postprogram, inte blir patenterbara under
förutsättning att sådana applikationer inte innebär en innovativ teknisk
lösning på ett tekniskt problem.
KLIPP
KLIPP
Justitieminister Thomas Bodström har under senare tid besvarat två frågor
i riksdagen om de pågående förhandlingarna och parlamentets
ändringsförslag /.../ Vidare anförde justitieministern att kommissionen
och rådet vill dra en gräns mot rättsläget i USA där man beviljar patent
på datorrelaterade affärsmetoder. Gränsdragningen sker genom kravet att
alla datorrelaterade uppfinningar måste innebära ett tekniskt bidrag,
dvs. ett tekniskt nytänkande, för att kunna patentskyddas.
Justitieministern framhöll att direktivet är viktigt eftersom det skapar
tydliga regler för när patent på datorrelaterade uppfinningar kan
meddelas samtidigt som det klart markerar att EU inte skall gå i riktning
mot den amerikanska rättsutvecklingen. /.../ Enligt justitieministern
skulle ett direktiv i enlighet med vad parlamentet föreslagit få
allvarliga konsekvenser för sysselsättning och tillväxt. Rådets allmänna
inriktning innebär, enligt justitieministern, en väl avvägd lösning som
möjliggör för näringslivet att även fortsättningsvis skydda sina
innovationer på området samtidigt som patentskyddet inte blir oskäligt
omfattande i förhållande till tredje man. I de fortsatta förhandlingarna
kommer Sverige därför att kraftfullt verka för att direktivet får en
balanserad lösning i linje med rådets allmänna inriktning.
KLIPP
http://www.riksdagen.se/debatt/bet_yttr/visa_dok.asp?dok_id=GR01LU17
_____________________________________________________________
*Pekare
*** IT-politik ***
Computersweden: IT-budgetarna växer igen
Undersökning: Efter ett par trötta år med vikande siffror tycks nu
tillväxten vara tillbaka i IT-sektorn. Under året väntar
investeringsökningar inom både hård- och mjukvara.
http://computersweden.idg.se/a/20040422125153_CS395
NyTeknik: Ny arbetsgrupp ska få fart på
it-branschen
Regeringens it-strategigrupp tar nu itu med arbetet att stärka den
krisdrabbade it- och telekomsektorn. Hur Sverige på bästa sätt ska få
fart på it- och telekomsektorn blir den fjärde deluppgiften för
regeringens it-politiska strategigrupp. Sedan tidigare är tre
undergrupper igång på områdena skola/lärande, vård och omsorg samt
infrastruktur. Syftet är att ta fram hur gamla och nya it-satsningar kan
komma till nytta på bästa sätt. Det första mötet hålls den 29 april.
http://www.nyteknik.se/pub/ipsart.asp?art_id=34475
Telekomidag.com: Sverige förlorar position inom it och telekom
Sverige är fortfarande duktiga på infrastrukturer och terminaler, men
många företag som utvecklat tjänster och dataprogram har försvunnit de
senaste åren och här har bland annat Japan, Storbritannien och Sydkorea
sprungit om.Nu måste något göras för att stimulera användningen av mobila
applikationer och tjänster, enligt en studie som presenteras idag i
samband med att branschen samlas för att kartlägga styrkor och svagheter
inför framtiden.
http://www.telekomidag.com/FMPro?-DB=artiklar.fp5&-lay=cgi_tc4&id=9752&-Format=/ti/nyheter/artikel.html&-find
*** Användbarhet ***
Jakob Nielsen: B2B: Help Your Fans Convince Their Bosses
B2B websites must support a more complex buying process than B2C sites.
Three key goals are to make a buyer's shortlist, offer a downloadable
advocacy kit, and build a reputation for great service.
http://www.useit.com/alertbox/20040426.html
*** IT-användning
***
Tisdagen den 4 maj 2004: SOC-SE inbjuder till seminarium med
Internetveteranen Geoff Huston
Internetveteranen och IAB-styrelseledamoten Geoff Huston är i Stockholm
några dagar i början av maj och kommer bland annat att hålla en
presentation i svenska Internet Societys regi. Plats: Nordic Sea
konferens, Vasaplan 4 (intill Arlanda Express). Seminariet är
kostnadsfritt men kräver anmälan via webben
http://www.isoc.se/default2.asp?xid=70
Forskning.se: Interaktiva dagstidningar
lockar fler unga läsare
Göteborgs universitet. För dagens unga generation kommer dagstidningen
också att vara ett digitalt medium, men denna möjlighet har inte de
svenska dagstidningarna utnyttjat fullt ut, konstateras i en avhandling.
http://www.forskning.se/nyheter/default.asp?id=3410
NyTeknik: Internet i miniatyr - 5000
virtuella användare i Japans nya labb
Nu ger sig Japan in i kampen om att utforma framtidens internet. I
Hokuriku IT Open Laboratory – ett påkostat datorlaboratorium på den
japanska landsbygden – återskapas ett internet i miniatyr med uppemot 5
000 virtuella användare. För Japan är det lite av en prestigefråga att
finnas med i frontlinjen när internet ska uppgraderas. "Vi kan
erbjuda forskare och programtillverkare en helt ostörd miljö för att
testa applikationer för det nya protokollet, säger Masayuki Sano på
statliga Telecommunications Advancement Organization, TAO, som är
huvudman för labbet.
http://www.nyteknik.se/pub/ipsart.asp?art_id=34483
Newsdesk: Sverige världsbäst på produktivitet med ny teknik
Sverige tillhör den absoluta täten när det gäller att skapa högre
produktivitet med hjälp av ny teknik. Det visar en ny studie genomförd av
The Economist. Studien bekräftar att IT och telekom bidrar till ekonomisk
tillväxt. Men att enbart investera i teknik räcker inte. Fem faktorer har
betydelse för förmågan att skapa högre produktivitet och därmed ekonomisk
tillväxt: Forskning och utveckling, kunskap om IT/telekom, landets
affärsklimat, graden av konkurrens i telekomsektorn och användning av
IT/telekom i offentlig sektor.
http://newsdesk.se/view_pressrelease.php?id=18948#1
NyTeknik: Lego och Al-Jazira webbens Oscar?
Lego, Al-Jazira, BBC och Apples Itunes är några av de 150 webbplatser som
nominerats till årets omgång av Webby Awards, webbens Oscarsgala. Förutom
juryn där Vint Cerf, David Bowie och många andra sitter får även
allmänheten rösta.
http://www.nyteknik.se/pub/ipsart.asp?art_id=34492
*** IT-säkerhet
***
Svt.se: E-legitimation kritiseras av polisen
I år kan man deklarera på internet, tack vare lanseringen av den nya sk
e-legitimationen. Men nu kritiserar polisen den tekniska lösningen för
e-legitimering och kallar den riskfylld, uppger Aktuellt. Systemet är
osäkert, illasinnade kan stjäla folks signaturer och pin-koder, hävdar
Bosse Norgren på Rikskriminalens rotel för IT-brott. Statskontoret, som
på regeringens uppdrag tagit fram lösningen för e-legitimation, håller
med om att systemet inte är säkert, men anser att risken är acceptabel.
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=1804&a=204436
NyTeknik: Skattmas och polis oense om e-deklaration
Polisen har fel! Att deklarera på internet är inte alls mera osäkert än
att göra det på papper. Tvärt om, hävdar Skatteverket som en reaktion på
polisens varningar i teves Aktuellt igår.
http://www.nyteknik.se/pub/ipsart.asp?art_id=34497
Kraftig ökning av IT-brotten
Internetbrotten ökar i snabb takt. Antalet ärenden som lämnas in till
IT-brottsroteln har gått från cirka 300 1998 till runt 700 i fjol.
Och då ser roteln bara en bråkdel av alla internetrelaterade brott.
http://computersweden.idg.se/a/20040419073446_CS798
DN: Mobilförbud föreslås för dömda till
psykvård
Rikspolisstyrelsen vill begränsa rättigheten för dömda till
rättspsykiatrisk vård att använda mobiltelefoner och internet. I ett brev
till regeringen skriver de att lagstiftningen behöver kompletteras.
Chefsöverläkaren där den dömde är intagen för rättspsykiatrisk vård ska
få möjlighet att begränsa användningen av mobiler och internet, anser
RPS. Enligt RPS bör också lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård
kompletteras med en paragraf om "inskränkning av rätten att använda
telefonitjänster".
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=258791
*** Offentlig
e-förvaltning ***
ComputerSweden: E-myndighet i snigelfart
Trots att det är fyra år sedan visionen om 24-timmarsmyndigheten
lanserades händer nästan inget i kommunerna. Mikroskopiskt lite pengar
satsas och resultatet inskränker sig ofta till några enkla tjänster
utslängda på en webbplats.
http://computersweden.idg.se/a/20040421105432_CS008
NyTeknik: Över en miljon svenskar hittar till
statens webbplatser
Över en miljon personer besöker den offentliga sektorns webbplatser per
månad. Sverige ligger också i topp bland EU-länderna när det gäller att
erbjuda elektroniska tjänster. Det sägs i en ny rapport från
Statskontoret om offentliga webbplatser.
http://www.nyteknik.se/pub/ipsart.asp?art_id=34482
*** Övrigt ***
Tisdagen den 8 juni 2004, Seminarium: Våga frigöra potentialen!
I de allra flesta företag och organisationer finns en outnyttjad
potential som frigjord kan leda till ökad konkurrenskraft och bättre
resultat. Denna potential finns i de människor som arbetar i företaget
och i samverkan mellan dem, både internt och med kunderna. Det är
utgångspunkten för det interaktiva seminarium med Soul Business
Innovation och Förändringsakademin som IT-Företagen ordnar den 8 maj i
Stockholm.
http://www.questback.com/itf/vaga/
Onsdag 19 maj 2004, Seminarium: Infratjänst för kommuner, landsting och statliga myndigheter
Den 2 april tecknade Statskontoret ramavtal med Tietoenator Public & Healthcare ab och med Wm-data Consulting ab avseende infratjänsten. Infratjänsten har upphandlats med förvaltningens mindre och medelstora organisationer i särskild åtanke men flera av de tjänster, som ingår i avtalen, kan utgöra intressanta alternativ även för större organisationer. Avtalen presenteras av statskontoret och leverantörerna vid ett seminarium på World Trade Center i Stockholm. Program och anmälningsblankett finns på:
www.statskontoret.se/seminarier
________________________________________
Redaktör:
Lena Herulf
070-425 08 31
lena.herulf@nita.uu.se
________________________________________
Får du Nitas nyhetsbrev? Anmäl dig här:
http://www-listserv.uu.se/cgi-bin/wa?SUBED1=uu-nita&A=1
För att prenumerera eller lämna listan, gå in på:
LISTSERV@LISTSERV.UU.SE
med texten "signoff UU-NITA" eller "subscribe UU-NITA".
NITA © 2003
|
Box 513, 751 20 Uppsala
| 018-471 62 95
| info@nita.uu.se
| hjälp & cookies