Hur våra liv förändras med uppkoppling och bättre bärbara enheter

2012 September 10
Comments Off

Veckans krönika är skriven av NITAs föreståndare Håkan Ozan

 

Jag har själv alltid varit en sådan person som trivs med att jobba och som nästan alltid har sökt tillfällen att jobba när det passar mig – inte enligt ett schema, utan när det behövs eller när jag känner att jag vill.

Detta har lett till situationer som att jag i pausen i dotterns innebandymatch kan passa på att svara på ett par mail eller vid en trafikstockning kan passa på att uppdatera informationen på en webbsida. Jag har ofta fått kommentarer som att ”kan det inte vänta?” eller ”varför är du så stressad?”, men där är min uppfattning en helt annan. Många rapporter de senaste åren har pekat på hur gränsen mellan arbete och fritid blir mer oklar. Många jobbar inte på samma sätt som förr i tiden, där man började arbetsdagen kl 08:00 med en kopp kaffe och ställde ifrån sig verktygen kl 17:00 för att sedan koppla bort arbetet. Nu för tiden så är vi mer uppkopplade, vilket gör att vi samarbetar med personer i helt andra tidszoner och mail kan komma indroppandes även kvällstid eller helger från andra som tänker som en själv.

– I dag är det inte så att man stämplar ut från jobbet och tar ledigt, säger Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet. Han har forskat om de uppluckrade gränserna mellan arbetet och privatlivet.

– Vi är ett knapptryck bort från jobbet var vi än befinner oss. För de flesta är inte det något problem, men när man känner oro och stress av att inte få läsa mejl eller vara tillgänglig på jobbtelefonen, då är det ett bekymmer.

Likadant brukar jag själv uppleva det.
Nu när jag KAN återkoppla till arbetssituationer mer i realtid så känner jag mig mer avkopplad. I min värld så är det en större stress att inte veta hur många olästa mail som finns i mina tolv inkorgar än att få svara på dem. Detta kan säkert för många tyckas orimligt, men det är så jag har anpassat mig till den framtida verkligheten. Enligt en rapport från Apsis så har antalet som läser sin epost i mobilen ökat från 42% till 62% bara under det senaste året. Bland 23-35-åringarna så är det så många som 80% som läser epost i mobilen. Många läser då också sin epost på morgnar, kvällar och helger, dvs kommunikation sker hos fler och fler när den behövs och inte enligt de traditionella arbetsmönstren.

Denna utveckling bekräftas också av en ny undersökning som har genomförts på beställning av Dialect. Enligt denna så ställer sig så många som 90% positivt inställda till möjligheten att kunna läsa epost under semestern. – Att kunna läsa jobbmejlen från valfri plats upplevs av många som ett tryggt sätt att fortsätta ha kontroll över sitt arbete även utanför kontorstid, säger Dialects VD. Och det är precis detta som är kärnan – kontrollen. Att ”veta”.

Till detta så kommer en rapport från ABI Research där man uppskattar att antalet arbetare som kommer att använda smartphones i sitt yrkesliv kommer att växa till 2,4 miljarder till 2017. Detta skulle innebära att antalet ökar trefaldigt mot idag vilket naturligtvis kommer att påverka arbetsgivarnas förhållningssätt gentemot fritid och arbete. Det talas numera mycket om BYOD (”Bring Your Own Device”, dvs att låta anställda använda sin egen utrustning på arbetet och få ekonomisk kompensation för detta) eftersom de anställda i allt större omfattning börjar inneha privat utrustning som det går alldeles utmärkt att arbeta på. Som ABI:s undersökning visar så handlar det mer för företagen att förse sina anställda med tjänster, appar och plattformar, snarare än skräddarsydda datorer.

Den uppkopplade världen är här, det är hur vi ska förhålla oss till den som är så oklart, men samtidigt så spännande!

//Håkan Ozan

Comments Off

Nästa generations “hype” – big data

2012 August 21
Comments Off

Gartner släpper årligen sin rapport Gartner Hype Cycle Special Report där man analyserar framtidsutvecklingen inom IT-området ur ett teknologiskt trendperspektiv. Just Gartners hyperapport brukar klassas som extra intressant då de har genomfört samma analys årligen sedan 1995 och anses använda en mycket gedigen analytisk approach. Man har i dagsläget lokaliserat ett 1900-tal(!) teknologitrender som man följer och försöker placera på sin förväntade position i utvecklingskurvan. Syftet med undersökningen är att lokalisera och precisera framväxande teknologier och uppskatta när dessa beräknas nå en sådan mognadsgrad att de bör ingå i organisationers strategiska planeringsportfölj. Denna typ av analys är ju självklart mycket intressant för ett nationellt IT-användarcentrum, varför vi ger våra synpunkter 2012 års rapport(er).

Connected world
Det område (“theme”) som kanske känns mest angeläget och nära till hands är “Connected World”. Det är få som har missat hur fler sorters enheter blir uppkopplade – och “den uppkopplade världen” har det talats om i över ett decennium, men nu ser Gartner här en boom de närmast kommande åren. Man flaggar för att flera av de gamla snackisarna äntligen börja bli verklighet. Främsta anledningen till denna skjuts är de kraftigt pressade produktionskostnaderna för inbyggda sensorer och kameror. Mer konkret så innebär detta att de ständigt uppkopplade prylarna är på gång – the Internet of Things – genom machine-to-machine communication och telematik. Genom IPv6 så kan alla våra saker få en egen IP-adress och genom billigare sensorer och mikro-SIM-kort så kan alla prylar även få sin egen uppkoppling. Detta skapar helt nya förutsättningar för kommunikation mellan saker och leder även till en kraftigt ökad datamängd (se “big data” nedan). Hur detta sedan tillämpas i världen överlämnar vi med varm hand till framtidens innovatörer och entreprenörer.

Analytical advances
En annan mycket väsentlig del som Gartner ser är inom temat “Analytical Advances” som handlar om ovan nämnda “big data” och utvecklingen av avancerade analysverktyg. Ju mer data vi producerar, desto viktigare blir konsten att förstå och kunna tolka denna data. Detta är någonting som exempelvis hela Googles och Amazons affärsmodeller bygger på. Genom att spara, tolka och använda en växande kollektion med data, desto bättre affärer kan vi skapa oss eftersom vi med data som underlag kan skapa kunskap och förståelse. Det som traditionellt kallas “data mining”, och som har lett till utvecklingen av adaptiva system – må det vara BI eller rekommendationssystem – är redan idag affärskritisk kompetens. Det är min egen bestämda uppfattning att med den ökande dataskörden så kommer området att bli ännu mer affärskritiskt, varvid avancerad data mining-expertis kommer att vara en kraftigt efterfrågad kompetens. Detta är någonting Gartners senaste rapporter tydligt bekräftar.

De olika hype-stadierna enligt Gartner

//Håkan Ozan

Comments Off

Terminsslut

2012 June 7
Comments Off

Så har nationaldagen klarats av – en tidpunkt vid vilken terminen närmar sig sitt slut här i Uppsala. Med allt vad det innebär, kan tilläggas: för även om studenterna försvinner och det mesta därmed antar ett lite lugnare tempo så är det en hel del lösa trådar som ska knytas till innan man kan ta lite semester. För egen del avslutar jag härmed mitt engagemang för NITA – jag kommer under några år framöver att jobba i Oslo, som gästforskare vid Institutt för medier og kommunikasjon i den norska huvudstaden. Det ska bli trevligt att röra sig västerut, även om jag givetvis kommer att sakna Uppsala med allt vad det innebär av platser, vänner och arbetskamrater. Trevlig sommar allihopa!

Comments Off

Testat Google?

2012 May 31
Comments Off

Svaret på ovanstående fråga kan nog de allra flesta svara jakande på. Åtminstone när det gäller Internetjättens tjänster för sök och mail. Förutom dessa standardtjänster i nätvardagen så försöker sig ju Google även ibland på annat – med blandad framgång, kan tilläggas. Google Wave kan fungera som ett exempel på en kanske inte helt intuitiv tjänst som man till slut bestämde sig för att avveckla. Det kan likaledes bli intressant att följa utvecklingen av företagets musiktjänst och försök till sociala nätverk. En lågoddsare där får nog sägas vara att marknadsledarna på respektive tjänst kan förutspås hålla kvar sin dominans trots Googles försök. Annat kanske det kan bli med backuptjänster i molnet – externa hårddiskar på internet. Häromveckan lanserades nämligen Google Drive, en tjänst som låter användaren utnyttja utrymme på Googles servrar för lagring av filer. Vid jämförelse verkar Drive rätt lika med den för närvarande i det närmaste dominerande tjänsten, Dropbox, även om några skillnader går att urskilja. Personligen är jag mycket nöjd med den sistnämnda tjänsten – även om jag är en synnerligen flitig användare av Googles mailtjänster så kan det kännas bra att kanske inte ha all sin onlineaktivitet hos företaget som många liknar vid jätten gluff-gluff.

/Anders Larsson

Comments Off

Fing – ett franskt institut för digital innovation

2012 May 24
Comments Off

Veckans krönika skrivs av Simon Winter.

— — —

Redan 2000 bildades den franska stiftelsen för nästa generations internet, Fing, som ett initiativ för att ta tillvara transformationspotentialen i digitala produkter och tjänster.

Grundaren, Daniel Kaplan, är fortfarande kvar, och driver Fing tillsammans med ett tiotal kollegor. När jag besöker dem nära Bastiljen i Paris i slutet av april träffar jag deras utvecklingsansvariga Véronique Routin och nätverkskoordinatorn Denis Pansu.

De har en förhållandevis bred approach till området digital innovation, och har mycket aktiviteter tillsammans med företagspartners och universitet, liksom många aktiviteter för regional utveckling av demokrati och infrastruktur. De har ingen egen utvecklingsavdelning, utan arbetar främst utifrån användningsscenarier.

De täcker huvudsakligen Frankrike, men har också en hel del aktiviteter i franskspråkiga Afrika. Det finns en stor öppenhet för internationellt samarbete, allt deras material är publicerat under en Creative commons-licens, och de är också öppna för att exportera sin metodologi, exempelvis till Sverige.

Denis Pansu är ansvarig för en innovationsprocess som de kallar Carrefour des possibles, ungefär Möjligheternas mötesplats. Den tar som input användningsscenarier från olika aktörer, typiskt entreprenörer eller andra företag i startfasen. Det som Fing bidrar med är en bred input till dessa scenarier, från många olika sektorer av samhället. I ett land som också av dem själva upplevs som att aktörer från olika områden normalt inte har så mycket kontakt, fungerar Fing som en opartisk brygga.

Emellanåt öppnar de sin process ännu mer och söker efter internationella startups som vill pröva sina scenarier mot en bred panel, så den som är intresserad kan kontakta mig så förmedlar jag kontakten.

Ett av Fings mest intressanta projekt nyligen är en sammanställning av ett antal disruptiva scenarier för de närmaste åren. Det intressanta är inte så mycket själva scenariobeskrivningarna — de hittar man lätt på diverse bloggar — utan att de har gått ett par steg vidare. Scenariorna rör aktuella ämnen som skolsystemets förvandling eller individens rätt till sina egna data.

För varje scenario finns förutom en beskrivning av scenariot en kort tidslinje över förväntad utveckling, vad som driver utvecklingen inom området framåt, vilka signaler man ska hålla utkik efter, vilka skäl det finns att tvivla på att utvecklingen kommer att fortsätta i den utstakade riktningen och vem som har skrivit mer om det. Dessutom finns en översikt över vilka som kommer att påverkas, och så nånting som man väldigt sällan ser: en lista med kriterier som gör scenariot önskvärt eller inte önskvärt, samt en sammanställning över vilka åtgärder som skulle göra scenariot önskvärt om man vill det. Väldigt intressant.

Slutligen finns en mer praktisk avdelning för varje scenario där man ställer upp hur olika aktörer inom företag och offentlig sektor ska kunna handla i god tid för att inte överväldigas av den snabba utvecklingen inom området.

Enligt Véronique Routin finns själva scenariorna på engelska, men själva det intressanta arbetet är bara tillgängligt på franska. Fing har tryckt upp en pappersupplaga av sina disruptiva scenarier i A3, och varje scenario får bre ut sig över ett uppslag för att man ska kunna få en överblick över alla aspekter på en gång. Ett väldigt intressant arbete som de absolut borde låta översätta. För den som läser franska finns det här - http://fing.org/?-Questions-numeriques-2012-2013,190-&lang=fr

Själv trodde jag länge att Fings mediekanal Internet’Actu var Fings främsta aktivitet. Internet’Actu är ett fantastiskt flöde av influenser i gränslandet mellan internetanvändning, digitala samhällstrender och intelligenta analyser, bokrecensioner och funderingar. Denna power-blog har en redaktion bestående av två heltidsjournalister, och en mycket stor redaktionell självständighet i förhållande till moderorganisationen Fing.

Tittar man på artiklarna från en vanlig vecka ser man förvånansvärt mycket som härstammar från engelskspråkiga medier, där redaktionen gör ett referat och en del analys, men där det är lite oklart hur mycket det anglofona fokuset återspeglar Fings intressen. Det visade sig vid mitt besök att Internet’Actu har omvärldsbevakning som främsta uppgift, snarare än att rapportera utåt om Fings aktiviteter, och därav fokuset på icke-franska ämnen och artiklar.

Bakom Fing står fem stora partners, huvudsakligen företagskoncerner, och ett nätverk av ca 250 medlemmar, individer och företag. Omsättningen ligger på runt 1,4 miljoner Euro, lite mindre än för några år sen, efter att man har låtit ett par av de stora aktiviteter som tidigare tillhörde Fing bli självständiga enheter. En av dem är den franska upplagan av konferensen LIFT, som först hölls bara i Genève, men som nu även hålls i Frankrike. Den andra stora aktiviteten är den stora satsningen på regional digital innovation La 27e région

Den som liksom jag tycker att det här verkar vara ett inspirerande sätt att jobba på, eller vill veta mer, får gärna höra av sig så kan jag förmedla kontakten.

/Simon Winter, http://infontology.org
simon.winter@infontology.org

 

Comments Off

Alla dessa lösenord

2012 May 10
Comments Off

“Ange användarnamn och lösenord” – hur många gånger ser vi den frasen på datorskärmen under en arbetsdag? Allt fler kan man tänka sig. Då det digitala livet kryper allt närmare och tar upp mark på både de professionella och privata sfärerna så måste också vår närvaro online skyddas. Och även om vi får uppmuntrande mail från IT-supporten på jobbet om att byta lösenord regelbundet, även om media gång efter annan kommer med larmrapporter om stulna inloggningsuppgifter, så kan det verka som om de flesta av oss mest kör på i gamla hjulspår. Lösenord är tråkiga, men nödvändiga. Hellre än att tvingas memorera en mängd olika sådana kanske en bra lösning kan vara införandet av olika typer av standardiserade identitetshandlingar – lite som såkallade e-legitimationer, kan tyckas. Liknande försök har säkert många stött på via Facebook eller Google, som ibland låter en logga in på olika tredjepartsapplikationer med respektive inloggningsuppgifter. Ytterligare ett alternativ kan vara olika typer av krypterad lösenordshanterare, som till exempel 1password som finns till mac. I väntan på en riktigt bra, standardiserad och (förhoppningsvis) universell lösning så får vi kanske finna oss i att byta lösenord titt som tätt. Varför inte nu på en gång?

/Anders Larsson

Comments Off

Appen är död – länge lever webbappen!

2012 May 3

Veckans krönika skrivs av Emil Öberg, projektledare som jobbar med Medarbetarportalen vid Uppsala universitet.

— — —

Det finns över en halv miljon appar i Apples AppStore, Android hävdar ungefär lika många, över 80 000 till Windows Phone 7 och åtskilliga tiotusentals till Blackberry. Låt oss sluta göra appar.

Idag kan vi prata om tre typer av appar;
* Rena appar finns det många av. De brukar heta saker som Wordfeud, UL:s reseplanerare och Kalkylatorn. Små program som är gjorda för en specifik plattform.

* Webbapp, eller egentligen bara ”webbsida där hänsyn tagits till mobila plattformar”. Surfar du in på http://mobil.dn.se möts du av en webbplats som är anpassad för att du använder en mobil enhet. Bättre är http://staffanstorp.se, något så ovanligt som en kommun som aktivt jobbat mot mobila plattformar. Och ännu bättre är amerikanska Financial Times som verkligen drar nytta av tekniken som finns tillgänglig. När jag kliver in på Financial Times med min telefon reflekterar jag inte alls över om det är en app jag använder eller en webbplats jag besöker.

* Hybridapparna. Världens troligtvis mest använda app är en hybridapp. När du startar din Facebook-app så är det egentligen inget mer än ett glorifierat webbläsarfönster du öppnar. När du gillar, taggar och
statusuppdaterar så surfar du, rent tekniskt, på en webbsida.

Låt oss sluta göra appar. Eller i andra ord; istället för att utveckla en app så bör vi bygga webbgränssnitt för mobila plattformar.

* Det blir billigare. Istället för att utveckla för iOS, Android och Windows Phone utan snarare för plattformarnas storlek och användningsområde så kan vi använda samma teknik för vår vanliga webbplats som för alla mobila enheter. Det går inte snabbt och är inte billigt att bygga webbplatser för alla större plattformar. Saken blir inte bättre av att Androidanvändare i princip aldrig uppdaterar sina enheter och vi inte kan förlita oss på att använda den senaste tekniken. Det sagt så är det bra mycket billigare än att bygga separata appar.

* Det blir billigare igen. Genom att låta mobila plattformar genomsyra utvecklingsarbetet från första början och inte lägga det som ett separat utvecklingsspår så vinner vi väldigt mycket utvecklingstid. Vi slipper utveckla den där bra funktionen för att sen komma på att våra användare ville komma åt den via telefonen också. Google kallar det här för Mobile First.

* Vi får större distribueringsmöjligheter när användaren inte tvingas använda en app utan kan surfa in på webbplatsen, vilket är ett naturligt mobilt beteende. Idag kommer lika stor del av internettrafiken på smarta telelefoner från appar som från telefonernas webbläsare. Mycket tyder på att webbläsaren kommer  ta större och större delar av den kakan.

* Vi kan när som helst lansera ny funktionalitet eller rätta buggar och behöver inte försöka få våra användare att uppdatera appen.

* Tekniken är redo. Med allt vad HTML5, CSS3 och Javascript-bibliotek heter så finns tekniken för att sudda ut gränsen mellan vad en app kan göra och en webbsida kan göra. Handen på hjärtat, har du tänk på att Facebook är en hybridapp – ett webbläsarfönster som bara visar en specifik webbplats – och inte en ren app?

Har den traditionella appen inget existensberättigande? Jodå. Är det t.ex. en app som inte kräver internetuppkoppling. Eller är det ett häftigt spel? Och det verkar finnas något inneboende värde i appen. Jag har enklare att klicka på Resrobot-ikonen på min iPhones förstasida än vad jag har att gå till http://resrobot.se. Men då är det inte svårare än att vi gör precis som Facebook. Skapa en hybridapp och bädda in webbplatsen i en egen webbläsare, för folk som mig som vill ha känslan av att starta just en app.

Fortfarande skeptisk? Pröva att surfa till http://app.ft.com på din telefon eller http://www.tuaw.com på din platta!

Emil Öberg

Nätets interaktiva potential

2012 April 26
Comments Off

Denna vecka passar jag på att ägna mig åt lite reklam – närmare bestämt för min avhandling, som läggs fram den 16 maj här i Uppsala. Avhandlingen kan hämtas här, och nedan finner ni en kort sammanfattning på svenska.

— — —

Alltsedan Internet blev vanligare bland de bredare befolkningslagren under mitten av 1990-talet har tankar om dess interaktiva potential varit vanliga. Just mediets potential för interaktivitet, möjligheten för Internetanvändare att relativt enkelt kunna anpassa redan existerande innehåll och dessutom kunna bidra med eget sådant, har stått i fokus inom framförallt två samhällsområden. För det första så har föreställningar kring dagstidningar och deras anpassningsförmåga till nätet ställts i centrum, både vad gäller svårigheter att tjäna pengar på nätupplagor, men också hur journalister och läsare ska kunna anpassa sig till mediets interaktiva potential. För det andra så har politisk aktivitet på Internet varit av intresse – mycket diskussion och debatt, både inom forskningen och inom samhället i stort, har pekat på Internets roll för politisk mobilisering och kommunikation mellan politiker och medborgare. De senaste årens fokusering på vad som ofta kallas Web 2.0 och olika typer av sociala medier, såsom bloggar, Facebook och Twitter, har återigen höjt förhoppningarna på nätets påstådda potential för samhällelig förändring gällande de tidigare nämnda områdena.

I avhandlingen studeras tidningar på nätet och politisk kommunikation på nätet i fyra separata delstudier – två för varje område. Syftet med avhandlingen är att studera hur yrkesutövande verksamma inom samhälleliga institutioner (här exemplifierade med media och parlamentarisk politik) använder sig av de olika interaktiva funktioner som Internet medför, samt hur deras olika publiker gör detsamma. Genom att empiriskt studera de förhoppningar som funnits på Internets användning inom dessa områden gör avhandlingen och de olika delarbetena ett bidrag till förståelsen av hur samhälleliga institutioner började använda Internet – och hur allmänheten tog till sig denna användning.

Angående resultaten kan kortfattat nämnas att även om vissa journalister och politiska aktörer arbetar mycket aktivt tillika kreativt med olika interaktiva funktioner på Internet, så visar avhandlingens resultat på att de allra flesta har betydligt mer konservativa användarmönster. Vad gäller den förstnämnda gruppen så visar avhandlingens första delstudie att svenska tidningar utnyttjar ungefär en tredjedel av de interaktiva funktioner som undersöktes. Vad gäller politiker så kan vi utifrån avhandlingens tredje delstudie konstatera att interaktivitet med väljare främst utnyttjas inför valkampanjer – efter riksdagsvalet 2010 kunde man se tydliga exempel på detta.   Liknande tendenser går att spåra hos publiken: avhandlingens andra delstudie visade att de allra flesta av oss nöjer oss med att enbart läsa nyheter på nätet utan att engagera oss i att kommentera eller skriva egna bloggposter och artiklar på tidningars hemsidor. Vad gäller det politiska området så fokuserade delstudie fyra på Twitter och dess användning under riksdagsvalet 2010. Resultaten därifrån indikerade att Twitter framförallt användes som ytterligare en enkelriktad kommunikationskanal, och att dess potential för kommunikation väljare och politiker emellan inte utnyttjades i någon större utsträckning. Som en väg framåt pekar avhandlingen på intressanta möjligheter att studera de mer avancerade användarna, de som utnyttjar nätets potential oftare än andra. Kanske kan vi få en blick av vår egen framtida nätanvändning genom att fokusera på dem.

/Anders Larsson

Comments Off

Hur påverkar nationella kulturer en global IT-understödd förändring?

2012 April 19
Comments Off

Veckans krönika skrivs av Einar Iveroth, verksam vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

— — —

Säg att du är ledare inom en multinationell organisation och ställs inför utmaningen att införa ett informationssystem över hela världen: hur påverkar då nationella kulturer denna förändringsprocess? Detta är just ämnet på ett nyligen avslutat forskningsprojekt där jag under ett antal år undersökt en global IT-understödd organisationsförändring på en finansavdelning inom ett större svenskt företagen. Organisationens utmaning var att gå från flera hundra olika informationssystem till ett mera gemensamt och enhetligt system och samtidigt driva igenom omfattande organisationsförändringar, allt detta gjordes parallellt i över 140 länder.

Enligt litteraturen bör en sådan storskalig och global förändringsprocess vara högst problematiskt eftersom det hela tiden sker kulturkrockar. Men när jag intervjuade förändringsagenterna och strategifolket påstod de att kultur spelade en mindre roll. De ansåg att nationella kulturer faktiskt inte påverkade förändringsprocessen i någon större utsträckning och att det inte uppstod några allvarliga kulturkrockar. Kort sagt, vad de sa gick tvärtemot det som står i böckerna.

Anledningar till detta var flera. Men en av de mest centrala skälen var att implementeringen gjordes inom en stark homogen kultur bestående av personer som jobbade med finansiering, redovisning och styrning. En person på ena jordklotet kunde förstå och relatera till en annan person på andra sidan jordklotet: för de hade ett gemensamt arbetsspråk, logik och praktik. Så trots att IT- förändringen var global, och drevs över nationella kulturer, så drevs den trots allt inom en gemensam praktik-orienterad kultur.

I förlängningen innebär detta att storskalig och global implementeringen utav IT kan underlättas om det först görs inom en relativt homogen subkultur som har en gemensam grund och som delar samma praktik (i jämförelse med att införa ett IT-system som direkt påverkar anställda inom exempelvis FoU, finansavdelningen, försäljning). Eller kanske bättre uttryckt på engelska: This means that the challenge of leading global IT-enabled change lies partly not in the geographical distance but rather in the distance between the different practices that the IT is set out to enable.

En sammanfattning av denna forskning går att finna i en nyligen publicerad artikel:
Iveroth, E. (2012).Leading IT-enabled change across cultures. European Management Journal (In press). Doi: 10.1016/j.emj.2011.12.002

/ Einar Iveroth

Comments Off

Trottoarens globalisering

2012 April 12
Comments Off

Veckans krönika skrivs av Ylva Ekström, verksam som universitetslektor vid Malmö Högskola.

/Anders Larsson

— — —

”Trottoarens globalisering” – medborgarjournalistik i sociala medier och tanzanisk muntlig berättartradition

Kvällen den 16 februari förra året satt jag framför datorn vid mitt köksbord hemma i Uppsala. När jag kikade in på Facebook någon gång sent den kvällen såg jag att några av mina tanzaniska vänner (en i Storbritannien, den andra i Tanzania) publicerade upprörda och oroliga statusuppdateringar i jakten på information om deras nära och kära i Dar es Salaam, efter vad som verkade ha varit en rad bombexplosioner någonstans mitt i en tätt befolkad del av femmiljonersstaden vid Indiska oceanens strand. Dagen därpå stod det klart att explosionerna hade ägt rum i ett militärt förråd med uttjänta vapen, mitt i bostadsområdet Gongo la Mboto i utkanten av Dar es Salaam. De multipla explosionerna pågick i flera timmar, hundratals människor skadades, ett tjugotal dödades och många hem blev förstörda. Iakttagelserna online under den här kvällen och de följande dagarna blev utgångspunkten för artikeln ”Gobalization of the Pavement. A Tanzanian Case study” som jag skrivit tillsammans med kollegorna Anders Høg Hansen och Hugo Boothby vid K3 på Malmö högskola (och som kommer att publiceras i en speciell upplaga av Nordicom Review och Glocal Times under första halvan av 2012).

Vi upptäckte snart att stora delar av den tanzaniska online-diasporan, liksom människor i Tanzania med tillgång till Internet, deltog i sökandet och delandet av nyheter; genom att surfa på institutionaliserade mediers webbsidor – där nyheterna om explosionerna var mycket begränsade – och online communities såsom Facebook, twitter och Jamii Forums (http://www.jamiiforums.com/ en tanzanisk diskussionssajt med mottot ”where we dare to talk openly”) – där rapporter, foton och rörliga bilder laddades upp av folk på gatorna i Dar es Salaam, liksom av tanzanier långt därifrån. Direktrapporter blandades med rop på hjälp och informationssökande, spekulationer och rykten utvecklades till konspirationsteorier och satir. Diskussionerna gick snabbt heta om bristen på bevakning i de institutionaliserade medierna; TV och nationell radio kritiserades för att sända enligt ordinarie programtablå istället för att bevaka katastrofen och kritisk diskussion om regeringens och militärens ansvar lyste med sin frånvaro. Minnen från tidigare explosioner i Dar es Salaam väcktes till liv – en liknande serie fatala explosioner i ett militärt vapenförråd i förorten Mbagala 2009 och de parallella bombningarna av de amerikanska ambassaderna i Dar es Salaam och Nairobi i augusti 1998. Online- och offline-kommunikation blandades, exemplifierat av hur oroliga personer boende i områden omkring Gongo la Mboto skickade sms till sina släktingar i Skandinavien och bad dem gå online för att söka information och sedan rapportera tillbaka till dem i händelsernas centrum.

Medan världsmediernas strålkastarljus var riktat mot norra delar av Afrika och den pågående Arabvåren pågick en smärre nationell katastrof på samma kontinent, i global medieskugga. Och när vi såg att även lokala medieinstitutioner var tveksamma till att ställa de svåra frågorna, började vi diskutera den alternativa nyhetsfömedling vi iakttog i samspel mellan traditionell tanzanisk muntlig informationsspridning och så kallade sociala medier som en form av medborgarjournalistik som fyllde ett informationstomrum. Baserat på tidigare erfarenheter från Östafrika och Tanzania visste vi dock att denna process av informationsinsamling och -delning inte är något nytt fenomen i den här delen av världen. Som den sydafrikanske professorn i antropologi, Francis B. Nyamanjoh (2011), uttrycker det: ”Before citizen journalism came to the West, you had citizen journalism all over Africa.” Snarare än att se de kommunikationsmönster som skapas i så kallade sociala medier som nya fenomen formade av ny teknik, ser vi dessa som en förlängning av redan existerande tanzaniska – och afrikanska – kommunikationsmönster. Vi ser hur ett växande engagemang i olika digitala medieformer kan bidra till globaliseringen av vad som i det postkoloniala urbana Afrika har kallats ”pavement radio” (trottoarradio). ”Pavement radio” är en metafor för cirkulationen av nyheter genom inofficiella kanaler, såsom interpersonell kommunikation på gatan. I likhet med så kallade sociala medier kännetecknas ”pavement radio” av att vara snabb och informell, horisontell och interaktiv. På trottoaren liksom i de sociala medieforumen behandlas diskussioner som den officiella pressen av olika skäl ignorerar eller bara diskuterar ytligt. Det fungerar därför som ett alternativ till den institutionaliserade medieapparaten, som fortfarande till stor del censureras (eller självcensureras) i många delar av Afrika. Tanzanias medielandskap har förändrats drastiskt under de senaste tjugo åren; blivit mer varierade och informativ, och mindre kontrollerad av staten. Men många hävdar att vägen mot en fullständigt fri press fortfarande är lång, och pekar på ägarkoncentration och brist på journalistisk professionalism och kontinuerlig självcensurering och statlig inblandning som problem.

Händelserna i Dar es Salaam den 16 februari är bara ett av många exempel som belyser att trots en alltmer mångfaldig mediemarknad i länder som Tanzania, finns fortfarande ett behov av informella kanaler som exempelvis ”pavement radio”. Och dessutom – kanske ännu viktigare – är det så tanzanier har för vana att informera sig, kommunicera om, kritiskt utvärdera och granska innehåll och källor, och samtidigt gemensamt producera nyheter och delta i politiska diskussioner. Även de människor – åtminstone i de urbana områdena - som inte har direkt tillgång till formella mediekanaler kan inte undgå de diskussioner som äger rum i medierna; det som pratas om i media blir också ”talk of the street”. Samma process upprepas i det mer och mer digitaliserad medielandskapet – där de flesta tanzanier naturligtvis inte har en Facebookprofil eller ett twitter-konto, eller ens tillgång till Internet, men där glokala nätverk snabbt aktiveras när något stort händer, som kopplar ihop människor på gatorna i Dar es Salaam med tanzanier i Birmingham, Uppsala och Köpenhamn.

Källor:

Bourgault, L M (1995) Mass Media in Sub-Saharan Africa. Bloomington: Indiana University Press.

Ekström, Ylva, Anders Høg Hansen and Hugo Boothby (2011) ’Social Media as Pavement Radio – New Media Publics. A Tanzanian Case Study’, on Communication for Development Portal (http://wpmu.mah.se/comdev/the-globalization-of-the-pavement/)

Ekström, Ylva, Anders Høg Hansen, Hugo Boothby (2012, forthcoming) ‘The Globalization of the Pavement. A Tanzanian Case Study’, in Nordicom Review, Special Issue (eds Carlsson, Wilkins, Enghel)

Nyamnjoh, Francis B (2011) ‘De-Westernizing media theory to make room for African experience”, in Wasserman, Herman (ed.) (2011) Popular Media, Democracy and Development in Africa. London/New York: Routledge.

Comments Off