Projekt


Här kan du läsa mer om de olika projekt som NITA är involverat i.

Moduflex

Airport Living Lab

Internet Explorers

Open Innovation Frameworks

Vinnvård

World Usability Day

Effekter av nya användarmönster på Internet

Rapporter från NITA

De nya digitala kanalerna


Upp

Moduflex

Projektet var ett forskningssamarbete mellan NITA, KTH och Electrolux för att utforska metoder, modeller och verktyg för öppen innovation och modulära produktionsprocesser i tillverkande industri. Projektet pågick 2011-2012 och var finansierat av VINNOVA inom utlysningen för Utmaningsdriven Innovation.

För mer information kontakta projektledare Håkan Ozan.

Finansiär

Upp

Airport Living Lab

Stockholm-Arlanda Airport ska fungera som ett levande laboratorium för att flygplatsens närmare 18 miljoner resenärer ska kunna påverka sitt eget resande.

Projektet, som kallas Airport Living Lab, ska etablera ett s.k. labb där alla kan vara med och påverka utvecklingen av olika innovationer av IT-tjänster som ska förenkla livet för resenärerna och anställda. Airport Living Lab är ett samarbetsprojekt mellan NITA, SAS, CSC, LFV, Arlanda och Handelshögskolan i Stockholm.

För mer information kontakta Mats Edenius.

Beskrivningar

Finansiär

Upp

Internet Explorers

Bland avancerade användare av Internet intar studenter en nyckelroll. Att studera deras beteenden på nätet gör det möjligt för oss att tidigt upptäcka nya tendenser och att förstå vad som ligger framför oss på några års sikt. Vidare utgör studenterna en stor grupp i samhället som snart kommer att föra sin nyvunna kunskap och sitt tänkande in i arbetslivet.

InternetExplorers belyser hur Internet används inom universitets- och högskolevärlden. Studien utgör ett underlag för en kvalificerad analys av nya användarmönster som i sin tur tolkas i skenet av dess potentiella innovationskraft. Målet är att skapa och sprida ny kunskap om centrala förutsättningar för utformning av framgångsrika IT-baserade tjänster.

För ytterligare information kontakta Håkan Selg

Projektets egen webbplats

Finansiär

Upp

Open Innovation Frameworks

Projektet pågick mellan 2009 och 2011. För mer info, se länk till projektets egen webbplats nedan.

För mer information kontakta Mats Edenius.

Projektets egen webbplats

Beskrivningar

Finansiär

Upp

Innovationssystem för bättre hälsa

Nita medverkar i ett samarbetsprojekt med Karolinska Institutet

Vård- och omsorgssektorn står inför stora utmaningar samtidigt som den också är en framtida tillväxtbransch med utomordentligt stora möjligheter att förbättra människors hälsa. Den medicinsk-tekniska forskningen – också i Sverige – producerar ny kunskap i kombination med nya (informations)teknologiska lösningar. Sektorn har dock inte lika väl utvecklade tillvägagångssätt som många andra branscher att omsätta forskningsrön i produkter och tjänster samt införa dem i praktisk verksamhet. Det gäller inte minst olika informationstekniska lösningar. Forskningsprojektet syftar till att stärka innovationssystemets förmåga inom vård och omsorg att nyttiggöra forskningsresultat samt att systematisera och sprida innovationer som skapas i lokal praktik. Se vidareVinnvård.

Projektet leds av professor Mats Brommels, chef för Medical Management Centrum (MMC) vid Karolinska Institutet (KI). Nita är tillsammans med Linköpings universitet medsökande och aktiva forskningsparter. Nita ingår i projektet dels i egenskap av “lead researcher” inom projektet som helhet, dels genom att vara aktiv forskningsprojekt i delprojektet “Patientstyrd vårdplanering i reumasjukvården”. Delprojekt handlar om hur patienten på egen hand löpande gör en självvärdering av sin sjukdom via ett frågeprogram på Internet. Denna självvärdering används sedan i mötet med sjukvården som ett aktivt stöd får både läkaren och patienten. Med hjälp av frågeprogrammet kan man bl a bygga upp ett så kallat RA-register som åskådliggör dels patientens individuella sjukdomsförlopp, dels ger en grund för jämförelser med andra patienter och deras behandlingar osv. Patienten kan med hjälp av denna internetbaserade tjänst ges ett större egenansvar och besök på mottagningen sker “on demand”. Målet är bättre behandlingsresultat och livskvalitet samt ett bättre utnyttjande av mottagningens resurser, vilket följs upp med tidsserieanalys omfattande standardiserat “aktivitetsindex”, vårdkonsumtion, vårdepisodkostnad och patienttillfredsställelse.

Forskningsfrågorna handlar både om vad som är framgångsfaktorerna i projektet och vad som gjort innovationen möjlig. Med stöd av svar på dessa frågor genereras en utgångspunkt för dialog och kunskapsöverföring om hur sjukvården inte bara kan förbättras i det enskilda fallet utan också hur goda innovation kan spridas till andra enheter inom sjukvården.

För mer information kontakta Mats Edenius.

Beskrivningar

Finansiär

Upp

World Usability Day

NITA har varit delaktig i de svenska aktiviteterna på den internationella användbarhetsdagen allt sedan starten år 2004.

Att göra begreppet användbarhet känt hos en allmänhet är av största vikt. Vi är övertygade om att detta är ett av de viktigaste vägarna att skapa debatt – och därmed förändring – kring hur (o-)användbara produkter och tjänster är.

Det gemensamma arbetet med World Usability Day i Sverige finns på en egen webbplats.

Finansiär

Upp

Effekter av nya användarmönster på Internet

Kommunikationstekniken spelar en central roll för hur verksamheter organiseras. Det gäller inte minst för näringslivet. Traditionellt har centrum utgjorts av den egna organisationen och nätverken tillhört periferin. Genom kommunikationstekniken suddas nu gränserna ut.

Vännerna i de sociala nätverken representerar en ansenlig kunskaps- och erfarenhetsdatabas, som dessutom är enkelt tillgänglig. Detta öppnar för nya vägar att söka kunskap, information och tips och som utgör ett konkurrerande alternativ till traditionella metoder. Formella och/eller professionella kunskapskällor ersätts med informella och socialt betingade källor.

Ny teknik i kombination med sociala processer ställer dagens ledare inför en rad utmaningar. Syftet med projektet är att skapa en bred översikt som dels kan tjäna som utgångspunkt för fördjupade studier, dels som ett aktuellt diskussionsunderlag för personer inom berörda verksamheter.

För ytterligare information, kontakta Håkan Selg

Rapport

Finansiär

Upp

Rapporter från NITA

Under rubriken Rapporter från NITA presenterar vi lägesrapporter från forskningsfältet, betraktelser från forskningskonferenser och liknande. Tanken är att genom dessa skrifter kommunicera ledande forskning inom NITAs intresseområden till praktiker och andra utanför universitetsvärlden.

Rapporterna kan laddas ner i pdf-format nedan.

Rapporter

 

De nya digitala kanalerna

Under senare år har telefoni och e-post kompletterats med nya digitala kontaktverktyg; SMS, och direktmeddelanden (”chatt”), sociala medier som Facebook och LinkedIn och mikrobloggen Twitter. För röstsamtal finns numera också IP-telefoni. I syfte att kartlägga användningen av de olika verktygen genomfördes en ekätundersökning under mars 2011.

Resultaten pekar mot ett relativt specialiserat kontaktmönster i yrkesrelaterade sammanhang där e-post och mobiltelefoni utgör standardverktygen för text- respektive röstmeddelanden. De övriga verktygen uppvisar av större variation i användarmönstren. Användningen av direktmeddelanden är på väg uppåt och har redan passerat fast telefoni för yrkesrelaterade kontakter. Här dominerar de yngre användarna.

Den privata användningen kännetecknas dels av en bredare repertoar i valet av kontaktverktyg, dels tydligare tendenser i användarmönstren. SMS och direktmeddelanden utnyttjas mer av kvinnor än av män. Vidare ger åldersfaktorn ett starkare utslag vid privat användning. Slutsatsen blir därför att användarmönstren vid privata kontakter utmärks av större heterogenitet.

Sociala medier har nått stort genomslag i den undersökta gruppen där de allra flesta har skaffat konton på både Facebook och LinkedIn. Mönstren i användningen skiljer sig däremot åt.

För en majoritet användarna är Facebook ett verktyg för kontakter och utbyte av information som är relaterat till privatsfären.”Vänkretsen” på Facebook domineras av privata kontakter men med inslag av personer med koppling till yrkeslivet.

På LinkedIn dominerar istället professionella ”connections”. Yrkesrelaterade inlägg och statusuppdateringar är i klar majoritet. För de allra flesta handlar det om ett passivt engagemang.

Twitter visar sig inte ha mycket gemensamt med Facebook och LinkedIn. Endast var fjärde av de tillfrågade har skaffat sig konto. Det finns en kärna av engagerade twittrare.

Idén om sociala medier som plattformar och fora för aktivt informationsutbyte och diskussion får bara delvis stöd i materialet. Det dominerande intrycket är att ett förhållandevis begränsat antal användare svarar för merparten av inläggen.

För ytterligare information, kontakta Håkan Selg

Rapport

Om nya kontaktmönster i arbetslivet: SMS, chatt, E-post och telefoni – När används vad? (pdf)

Om nya kontaktmönster i arbetslivet: Facebook, LinkedIn, Twitter (pdf)

Finansiär

Upp