Molnet – privat och i arbetslivet

2013 January 25
tags:

Veckans krönika är skriven av Inger Gran, VD på Dataföreningen i Stockholm

Molntjänster i form av e-posttjänster var först konstruerade för privatpersoner – tänk Hotmail och dess initiala användning. Gmail är samma typ av tjänst och är idag ledande inom området. Bägge dessa tjänster hade initialt konsumenter som målgrupp. Vi har alltså vant oss vid enkelheten, att det är kostnadsfritt och ser detta som en allmän rättighet. Användandet sker utan någon som helst reflektion över att det inte finns något som är gratis. Det är alltid någon som betalar, även om det inte är den som konsumerar tjänsten som står för kostnaden. Det man kan fundera över är hur kund-leverantörsrelationen ser ut i ovanstående exempel. En sak är säker och det är att användaren av gratistjänsterna INTE är en kund utan en del i produkten som leveratören säljer till andra kunder.

Vi är generellt långt framme när det gäller att använda digitaliseringens fördelar, vi är s.k. early adopters, med särskild fokus på privatanvändningen. Det för med sig att vi fortsätter med detta beteende också i arbetslivet.

Många små och mindre företag använder gratistjänster, utan någon som helst reflektion över vilka konsekvenserna kan bli om något går på tok och leverantören får problem med att leverera. Vilka krav kan vi ställa på en gratistjänst? En tjänst där vi själva är en del av produkten. Hur ska vi skapa en fullvärdig kund-leverantörsrelation? För att upprätta ett ömsesidigt SLA (service level agreement) måste vi ha en kund-leverantörs relation och då fordras en affärsuppgörelse. Många av dessa tjänster som är avsedda för privat bruk, används i företag, utan att någon har gjort en ordentlig konsekvensanalys.  Att använda en tjänst privat eller på jobbet har olika betydelser och kan få helt olika konsekvenser – kanske man t.o.m. gör sig skyldig till brott mot t.ex. PUL (personuppgiftslagen) utan att veta om det.

Även om man har en affärsrelation finns det många aspekter man måste ta i beaktande innan man använder molntjänster på ett affärsmässigt sätt.  En del människor jag möter oroar sig för säkerheten i dessa tjänster. Men molntjänsterna kan ha väl utvecklade, och även bättre säkerhet än ett företag som har en person som jobbar med organisationens säkerhetsfrågor. Jämför ett litet företag med en säkerhetsansvarig och en stor organisation med 10 000-tals kunder – det stora företaget har bättre möjligheter att leverera ett väl utvecklat säkerhetssystem.

Informationsklassning är en viktig fråga att beakta innan migrering till molntjänster. Hur viktig informationen är ur ett affärsmässigt perspektiv måste redas ut i förväg. Fundera över konsekvenserna om något skulle fallera, kan verksamhet fortgå i alla fall eller blir det dramatiska konsekvenser? Det finns många lagar och regler att ta hänsyn till. En sak som man också behöver reflektera över är: vilken policy har man i organisationen när det gäller att ta med sig och använda egen mobiltelefon, egen dator eller annan utrustning. Är det okej att överföra det som fungerar hemma till en jobbkontext – utan att tänka på vilka villkor och regler som gäller. Det talas om bring your own device – att man tar med egen teknik och kunskap – vilket skapar policyfrågor som ofta lämnas obesvarade.

Jag jobbar som VD på Dataföreningen, Stockholm och är grundare av Cloud Sweden, Sveriges ledande grupp när det gäller molntjänster. Syftet med Cloud Swedens verksamhet är att stötta och hjälpa affären och verksamheten samt IT-avdelningen med att klara ut frågeställningar inför migrering till molnet. Därför har vi arbetat fram dokument och riktlinjer som vi samlat i vår Guide till Molnet. Arbetet med guiden har bedrivits genom s.k. crowdsourcing vilket innebär att vi samlat den ledande expertisen inom de olika områdena: affärsverksamhetsnytta, juridik, säkerhet, infrastruktur och integration. Personerna har delat med sig av sin kompetens helt oavlönat och kunskapen finns nu samlad i vår guide. Det betyder att alla anställda i olika typer av verksamheter och branscher såväl som vid IT-avdelningar, kan ta del våra råd och ha nytta av dem. Guiden finns att ladda ner på cloudsweden.se Anledningen till att vi har samlat expertis kring detta arbete är att vi hoppas kunna bidra till en höjd kunskapsnivå – vilket är viktigt om Sverige ska fortsätta vara en ledande IT-nation.

För samhällsutvecklingen i landet är det viktigt att vi fortsätter att stimulera användningen av digitala verktyg och tjänster där molntjänster utgör en del. Skatteverkets e-tjänst är ett gott exempel på en lyckad e-tjänst satsning som vänder sig både till privatpersoner och företag.

I framtiden flyter allt ihop än mer bl.a. hur vi använder tjänster och verktyg privat och på jobbet. Redan nu har min mobil en kapacitet som en dator hade för ett antal år sedan och ny utrustning presenteras fortlöpande.

Det bubblar överallt – det är en spännande tid. Problemet för att kunna utnyttja alla fördelar är främst okunskap. Detta är något vi vill råda bot på och därför arbetar vi aktivt med att bidra till höjd kunskapsnivå så att vi i Sverige kan dra nytta av den enorma utveckling som just nu sker på alla fronter.

/Inger Gran, VD Dataföreningen i Stockholm.

One Response
  1. January 25, 2013

    Jag har tidigare läst NITA brevet med glädje
    Så, denna fredagskväll, när jag får vettig info,
    så skall det kosta mer att få reda på vad andra tycker och tänker!

    Det gillar inte jag!

Comments are closed.